Mentorskap i grundskolan skolverket

Ofta möter en elev många olika lärare beneath sin studietid. Rektorn ansvarar för att enstaka elevs eventuella behov av särskilt stöd utreds, antingen om eleven riskerar att inte uppfylla de betygskriterier som minst ska uppfyllas alternativt om eleven uppvisar andra svårigheter i skolsituationen. Källor: 2 kapitlet 10 §, 3 kapitlet 5 och 7 §§, 15 kapitlet 19 a § och 18 kapitlet 19 a § skollagen.

Om rektorn ser behov från att byta mentor för en elev inom ett enskilt fall finns det inget likt hindrar att rektorn beslutar om det. pedagog och övrig skolpersonal ska anmäla till rektorn om en elev riskerar att inte uppfylla de betygskriterier som minst ska uppfyllas trots att hen får extra anpassningar, eller ifall det finns särskilda skäl att anta för att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga.

mot exempel kan mentorn delta i förberedelserna inför utvecklingssamtalet, eller om eleven ska byta lärcentrum och skolan ska lämna över uppgifter ifall eleven till den nya skolan. Mentorskapet kunna överlämnas på entreprenad så länge mentorn besitter förutsättningar att följa elevens kunskapsutveckling och studiesituation. Rektorn avgör om en entreprenadlösning är lämplig i det enskilda fallet.

Mentorn kan även uppmärksamma om en elev som uppfyller dem betygskriterier som minst ska uppfyllas har andra svårigheter i sin skolsituation. Överlämning vid skolbyte. Utvecklingssamtal i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. detta finns inget krav på lärarutbildning. Att mentorn har en samlad bild av elevens skolsituation påverkar inte skyldigheterna för övrig skolpersonal. Ansvaret för elevens individuella studieplan ligger ytterst även hos rektorn.

Mentor i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan

Varför ska elever ha en mentor? Utbildningen i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan existerar uppdelad på ett stort antal kurser. Rätten till en mentor. Avsikten med mentorskapet existerar att det ska finnas en person inom skolan som har en övergripande bild från elevens kunskapsutveckling och studiesituation. Källor: 15 kapitlet 19 a §, 18 kapitlet 19 a § och 23 kapitlet 10 § skollagen. Till exempel kan en utbildad studie- samt yrkesvägledare få uppdraget att vara mentor.

Mentor nyexaminerad lärare Mentorsutbildningen för en kvalitativ introduktionsperiod förbereder dig för uppdraget som mentor åt nyutexaminerade kollegor.

Mentor i grundskolan Grundskolan.

Mentor högstadiet ett mentor (tidigare klassföreståndare) i den svenska grundskolan och gymnasieskola är en, oftast, lärare vars uppdrag vid sidan av undervisningen är för att hantera ett antals elevers administrativa ärenden [ 1].

Det är också viktigt att mentorn har kunskap om gymnasieskolans respektive anpassade gymnasieskolans struktur. Det är i så fall viktigt att det finns förutsättningar för en förtroendefull och tillitsfull relation mellan eleven och den nya mentorn. Det är rektorn som beslutar vem som ska vara mentor. Individuell studieplan i gymnasieskolan. Det är fortfarande läraren likt ansvarar för att en elev som behöver extra anpassningar får det.

Särskilt begåvade studenter. Mentorn måste ha en helhetsbild av elevens utbildning. Det finns även andra situationer var mentorns helhetsperspektiv kan vara betydelsefullt. Mentor inom gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Om det finns indikator på att eleven behöver särskilt stöd bör mentorn skyndsamt anmäla det till rektorn. byggprojekt och samverkan.

Alla elever i gymnasieskolan samt anpassade gymnasieskolan ska ha en mentor. Därför ska det finnas en person i skolan som har ett övergripande ansvar för för att följa elevens kunskapsutveckling och studiesituation. Det existerar viktigt att eleven har en person likt hen kan bygga en förtroendefull och tillitsfull relation till och som kan ha enstaka samlad bild av hens studiesituation. Alla studenter i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska äga en mentor, även elever som lätt möter de betygskriterier som minst ska uppfyllas.

Mentorn träffar eleven återkommande under hela utbildningen. Mentorn bör ha relevanta kunskaper och erfarenheter samt vara lämplig för uppdraget.

Mentorsutbildning för ett kvalitativ introduktionsperiod

Mentorn ska följa elevens kunskapsutveckling och studiesituation och särskilt uppmärksamma tecken vid att eleven kan behöva stöd. Mentorn bör ha ett helhetsperspektiv och kan genom detta till exempel upptäcka om en elev tillsammans ett genomgående behov av stöd bara äger fått stöd i vissa kurser. Mentorn är kapabel bidra till att dessa elever får den ledning och stimulans som de behöver till att kunna nå ännu längre i sin kunskapsutveckling.

Om eleven behöver extra anpassningar bör mentorn skyndsamt informera de lärare som undervisar eleven om det. Individuell studieplan i anpassade gymnasieskolan.