Gammal svensk titel som ersattes av poliskonstapel 1850
Gustav III:s polismästare Henric von Sivers utförde sitt arbete så exceptionellt att han adlades tillsammans med namnet Liljensparre. Polisen fick en betydande summa för att avlöna spioner och informatörer. beneath talet förekom det brandvakter i städerna vars ansvar var att hålla ordning och brandbevakning. Den nya militärkåren och den omorganiserade samt utbyggda poliskammaren misslyckades med sina försök för att ta sig an Stockholms kriminalitet.
Ordningen upprätthölls av tingen och kungens fogdar. De såsom skötte det praktiska arbetet med att utföra det polisiära arbetet var borgarna. Vården skulle även i krigstid bilda ett hemvärn på grund av stadens närförsvar, tillsammans med kungens trupper kunde de få polisiära uppgifter. Varje distrikt fick även i sin tur underdistrikt. Magistraten såsom var stadens styrelse med borgmästare och råd hade ansvar för att bibehålla ordningen.
Polisledningen hade tre strategier, dessa var förändrad rekrytering, kontroll och disciplinering samt utbildning. Efter kravallerna ansåg Aftonbladet att poliskåren saknade förtroende från allmänheten vilket orsakade ordningsproblem i Stockholm. Upplysningsmännen och stadsvakterna var i allmänhet inte uppskattade eftersom de drack så mycket.
Gamla yrkestitlar - 1
Att göra "vård och vaka" ålåg borgarna att göra. I varje område upprättades en polisstation. Orsaken till denna förnyelse av väsendet, år kom från att uppsyningsmännen saknade disciplin. Den kritik som lyftes fram var den att inbrott och stölder ökade samtidigt som dessa ärenden inte klarades upp. På landsbygden fortsatte fjärdingsmännen att sköta polisgöromålen. Den äldre poliskåren rekryterade sina medlemmar ifrån en bred kategori av olika människor, dock dominerades främst av arbetare, drängar, gesäller samt lärlingar.
De formella kraven från år för att bli antagen som polis var att man skulle vara 5 fot och 7 tum lång, 24—35 år gammal och läs- samt skrivkunnig. Militärkåren hade man och skötte dem uppgifter som stadsvakten haft men fungerade även som brandkår. Kritik framfördes även från stadens borgare där de startade två namninsamlingar mot överståthållaren och till kungen. I samband tillsammans med detta kom även uniformen till för polisväsendet: hög hatt och dubbelknäppt långrock.
Syftet tillsammans med reformen var att bringa ordning inom poliskåren. Polisuppgifterna och brandvakten fullgjordes av "vården" genom nattpatrullering genom gator och torg. Den nya militärkåren skulle även sköta nattbevakningen genom övervakning i alla stadsdelar. Det var vid denna tid och fram till statspolisens inrättande endast i städerna och dessa köpingar som ordningsmakten kallades polis.
I och med den reform som genomfördes skedde en omvandling av deltidspoliser till heltidspoliser. Han ska även ha löst mordet på kungen. Svenska polisen har funnits sedan medeltiden, men var lokalt organiserad före förstatligandet av polisväsendet Magnus Erikssons stadslag som tillkom i mitten av talet existerar Sveriges första polislagstiftning. År var det 12 borgare som patrullerade varje natt i ett stad där det bodde ca 4— medborgare.
Poliserna var beväpnade med knölpåkar men fick med tiden sablar. En annan uppgift fanns att vara brandvakt eftersom risken för brand var stor i tätbefolkade områden där husen var byggda i trä. Polisen blev även kritiserad för att inte vara tillräckligt produktiv och energisk. Stockholm delades in i tre distrikt, Norrmalm, Södermalm och staden mellan broarna. År skedde en stor förändring av Stockholms polisväsende. År slogs stadsvakten och brandvakten ihop till en gemensam kår som fick namnet Stockholm stads militärkår.
Polisarkiv
Sverige hade sedan talet ett bristfälligt polisväsende och hade bekymmer med ordning och kriminalitet i samhället. Denna hemliga underrättelseverksamhet blev mot slutet av talet mer omfattande. Grunden för dagens polisverksamhet, samt för yrket polis, kan spåras till års polisreform i Stockholm. När köpingar tillkom efter ålades dessa att i likhet med städerna själv ordna med sin ordning. De oroligheter, Crusenstolpska kravallerna , som skakade Stockholm sommaren kan även ha varit en bidragande faktor.
Aftonbladet publicerade år en artikel var man öppet kritiserade polisen.