Var backstugusittare
Dessa människors hårda arbete, umbäranden och försakelser representerar det anonyma i svensk historia. I dem stora svenska jordbruksbygderna var möjligheterna att avbryta ny mark små. Stockholm Carlsson, Sten; Yrken och samhällsgrupper. De metertjocka väggarna var från kallmurad gråsten med en höjd på ca 1,5 m och ovanpå låg ett par timmerstockar, över vilka takställningen vilade. Men detta sociala missnöjet var stort, en alltmer besutten bondeklass kontra jordproletariatet, som var fattigt samt saknade kontinuerligt arbete.
Källor: Andersson, K-O; Svenska öden i ångans sekel. Samhället saknade förmåga att lösa de agrarsociala fattigdomsproblemen, och beneath denna tid ökade klyftan mellan de jordägande bönderna och de jordlösa som levde inom stor torftighet. I Norrland fanns bättre förutsättningar för nyodling, men begränsades av dåliga kommunikationer och därmed utkomstmöjligheter. Samtidigt lades under denna tid grunden till en modern storindustri.
Denna befolkningstillväxt medförde att de egendomslösa befolkningsgrupperna tillhandahöll billig arbetskraft åt bönderna och dessa uppmuntrade därför både torp- och backstugubyggandet.
Backstugusittare
Denna kunde ha båda långsidorna samt ena gaveln ingrävd i jorden. Dessa blev fråntagna den jord de själva odlat upp och nekades ofta att förnya sina kontrakt. Dessa nyodlingar utfördes av utmarkernas pionjärer d v s småbrukarna och torparna. Industrialiseringen fortskred, de nya industrierna kom att sysselsätta en stor sektion av befolkningsöverskottet och från talet var detta många torpare och tjänstefolk från landsbygden likt flyttade till städerna.
Backstugusittarnas levnadsförhållanden kunde således vara mycket varierande, en del hade personlig arrenderad mark som betalades genom dagsverken nära slåtter och skörd och som däremellan kunde verka som hantverkare och därför inte ägde det sämre än torparna, utan snarare plats mer självständiga. I byarnas utkanter, vid sidan om allfarvägen, följer en väl upptrampad stig genom den Småländska skogen fram till kojor och backstugor där daglönare, gamla, sjuka alternativt av olika skäl utstötta människor bor.
beneath missväxtåren och blev det ont om arbetstillfällen och därmed svårt att försörja sig vid landsbygden.
Husman Synonymer och annat ord på grund av Husman Korsord
Rummet var närmast kvadratiskt ca 4 x 4 m. För storbönder samt godsägare blev det lönsammare att bruka sin jord med billig lejd arbetskraft, de s. På den fria gaveln fanns en lätt dörr av bräder och intill dörren en litet fönster med fyra rutor. Skulle detta väl vara den merberörda, till det yttersta bragta, människan i samhället, den nakna, den hungrande, den hemlösa — lösdrivaren på jorden, men åt vilken jorden varken har mera fri stig eller luften fritt andrum.
beneath denna period växte det politiska inflytandet, spannmålspriserna steg och välståndet i landet ökade. Taket var täckt med näver och torv. dock i backstugorna bodde även gamla kvinnor, sjuka eller av olika skäl utstötta som drog sig fram genom småarbeten, ofta i armod och bodde i egnas eller andras stugor eller kojor, oftast utanför den egentliga bondbyn, utan egen mark eller på sin höjd med en liten trädgårds- eller kåltäppa.
Backstugusittare blev avhysta och deras jord lagd beneath huvudgårdarna. Men variationen av hustyp är många stor i olika delar av landet samt det var inte ovanligt att det fanns både kök, svale och mer än en rum i stugan. Det stampade jordgolvet kunde vara täckt med trasmattor och innerväggarna fanns av gråsten utan beklädnad. Eldstadens läge varierade. Siffrorna bör ses som ungefärliga.
Torp- samt backstuguföreteelsen på den svenska landsbygden har sin grund i befolkningstillväxten i det sena talet och under talet. Under — års riksdag diskuterades fattigvårdsfrågorna. Till en backstuga, dessa plats ej belagda med skatt, hörde sällan mark och bostaden var ännu enklare än torpet. Någon intensivare brukning av jorden medförde ej talets skiftesreformer till en början, utan inledningsvis i slutet av århundradet skulle en omläggning av jordbruket gå mot en mera stark drift.
I sämsta fall hade stugan en litet fönster, ett yttertak av torv, innertak saknades och bestod av ett enda boende med stampat jordgolv, eldstaden kunde vara några flata stenar mitt på golvet. Den står bakom den bekvämt njutande, förfärlig — inom mänsklig skepnad, men ofta med ett vilddjurs passioner. En uppdelning av gårdarna hade påbörjats och i samband med skiftesreformerna i ett förordning av år , om grunderna på grund av hemmansklyvning, medgavs av myndigheterna att ett hemman fick delas med det enda villkoret för att tre arbetsföra personer skulle kunna försörjas vid gården.
I Litteraturbladet våren gav Erik Gustaf Geijer uttryck åt sin samtids farhågor:. ifrån talet utvandrade många torpare, tjänstefolk och backstugusittare till Nord-Amerika. En hustyp som var vanlig i södra Småland, Blekinge och norra Skåne är den s. Esaias Tégner konstaterar nästa på talet:. Jordbruket klarade därför inte från att försörja sin jordlösa befolkning. Backstugusittare fanns daglönare på bondgårdar med dagsverksplikt eller arbetare — skräddare, skomakare, smeder — som bodde på arrenderad mark och fritt disponerade ovan sin egen arbetskraft och med ringa skyldighet till jordägaren.
Med torparna, backstugusittarna och inhyseshjonen upphörde mycket av den djupa fattigdomen inom Sverige.