Mäta socialt nätverk
Mellan och ledde Malin Eriksson en vetenskaplig belysning av polisärt arbete i utsatta områden inom Stockholmsregionen och erfarenheterna därifrån visar bland annat att det inte fanns någon samsyn kring problembilden bland de som bor och verkar i området och myndigheterna, något som existerar en förutsättning för att kunna jobba områdesbaserat och förebyggande.
Socialt kapital – en öppningsverktyg till att förstå samhällsutmaningar
Har det förändrats och vad kan det ha betytt till olika hälsoutfall samt för hur man hanterade pandemin? Malin Eriksson, professor i socialt jobb och docent i folkhälsovetenskap. En plats tillsammans högt socialt kapital kännetecknas av att var finns starka sociala nätverk och en upphöjd tillit mellan de boende. NYHET I enstaka tid med stora utmaningar, inte minst inom områden som av polisen pekats ut liksom utsatta, kan forskning om socialt kapital fungera som en pusselbit och bidra till lösningar.
Samarbetet med Umeå kommun kan beskrivas likt framgångsrikt och kommunen har använt delar från forskningsresultaten som beslutsunderlag vid övergripande samhällsplanering. Arbetet har skett i nära samverkan med Umeå kommun och Kommissionen för ett socialt hållbart Umeå. Det går att utveckla och stärka det sociala kapitalet, visar Malin Erikssons undersökning. I områden som av polisen pekats ut som utsatta med hög socioekonomisk utsatthet samt kriminalitet, kan forskningen om socialt kapital fungera som en pusselbit som bidrar med förståelse och förslag till lösningar, enligt Malin Eriksson.
År , under Malin Erikssons doktorandstudier, gick Umeåregionens kommuner in med finansiering som möjliggjorde en stor befolkningsenkät för att mäta socialt kapital, både som en tillgång hos individerna och som ett karaktärsdrag på bostadsområdesnivå. Malin Eriksson tänkte under många år att denna skulle bli sjuksköterska och arbeta internationellt, dock så blev det inte trots en avslutad vårdlinje på gymnasiet. Malin Eriksson har ett vision om att göra interventionsstudier som betyder att man gör olika insatser och sedan jämför resultatet baserat på tidigare forskning inom samarbete med intresserade kommuner och privata aktörer för att undersöka vilka insatser som fungerar vid samhällsplanering för att stärka det sociala kapitalet.
Det kan konkret handla om för att stärka och utveckla:. Malin Eriksson hoppas för att fler kommuner kan bli intresserade av för att använda det verktyg hon utvecklat för för att mäta socialt kapital. Och så kan identisk individ med precis samma egenskaper och individualitet gå in i en annan miljö vilket bara dränerar och tar fram de sämsta sidorna. Den kan också visa på vilka lösningar som behövs och inte minst ge en annan bild än media.
Myndigheter samt inte minst polisen kan också spela ett viktig roll som brobyggare i så kallade utsatta områden. Bild Elin Berge. I start av kommer en ny enkät att skickas ut till över 15 personer i Umeå kommun. Universitetsstudier var ingen självklarhet, men hennes stora intresse för människor och samhällsfrågor förde henne till Socionomprogrammet vid Umeå universitet. på grund av att mäta socialt kapital har Malin Eriksson utvecklat ett verktyg som ännu inte använts i kommuner utanför Västerbotten, men hon äger förhoppningar om att det ska användas vilket stöd i kommunernas arbete för social hållbarhet och som en del i arbetet tillsammans med att förverkliga Agenda Publicerad: Uppdaterad: , Text: Josefin Laestadius.
Att tänja lite på sig från båda håll, som Malin Eriksson uttrycker det. Så vad är egentligen socialt kapital? Bild Mattias Pettersson. Tidigt vid Socionomprogrammet kände hon ett stort intresse till strukturella frågor och det samhällsinriktade förebyggande sociala arbetet till skillnad från det mer individ- och behandlingsinriktade psykosociala arbetet. Resultaten visar hur socialt kapital upplevs, vad det betyder på grund av människors hälsa och hur det kan användas för att främja en socialt hållbar tillväxt av bostadsområden.
Jag tänkte att kan man förändra de sociala miljöerna så kan man också skapa bättre förutsättningar för människor för att vara sig själva och känna sig inkluderade. En erfarenhet från samarbetet är att forskningen och praktiken behöver ha en ömsesidig öppenhet och förståelse för varandra och att forskarna behöver göra resultaten mer tillgängliga och dela med sig av preliminära resultat lite snabbare än akademin vanligtvis gör.
Genom finansiering, bland annat från Formas, har Malin Eriksson kunnat följa upp resultaten från och sett hur det sociala kapitalet utvecklas över tid samt nu efter 18 år är det dags igen. För mer information kontakta gärna.
Sårbara ungdomar har sämre socialt kapital
Jag tror att vi alla kan känna igen oss i att i vissa miljöer kan oss blomma ut och vara oss själva, dem tar fram det bästa i oss. foto Hans Karlsson. När Malin Eriksson började beforska ämnet var det omtvistat och kritiserat inom vissa sammanhang, men är numera ett etablerat begrepp som ofta nämns i samhällsdebatten. Resultaten från enkäten kunde Malin Eriksson sedan följa upp kvalitativt. En stor samhällsutmaning är för att klyftorna mellan människor och grupperingar ökar, därför behöver det överbryggande sociala kapitalet stärkas.